Hallå Honduras!

Så, då fick jag äntligen prata med Ida. Tänka sig va. Det kändes dock inte så konstigt. JAg vet inte varför, men det är som om det inte gått någon tid alls. Undrar om det hade känts lika okonstigt om vi itne hört varandras röster på 6 månader... Will never know.

Men gud... det var så skönt att veta att hon ändå finns nära.

Ikväll, som alla andra kvällar denna vecka (:P) ska vi dricka lite och gå till en bar o hänga. För igår träffade vi allt på ett gäng stockholmskillar på Manchester. Och en föreslagen trevlig gruppdate tackar vi inte nej till.


 
Det gör inte ont, så länge du är med mig :).

Kommentarer
Postat av: ida

så när men ändå så långt borta. men ändå, ändå närmast!

that's you, c.

2009-03-06 @ 07:03:50
URL: http://mitthonduras.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0